Moonraker

Recenserad: 2007-02-22 Håkan Dahlström. Betyg: 8/10.

 

Originaltitel (engelsk): Moonraker

År: 1979

Regi: Lewis Gilbert

Premiär (världen): 1979-06-26

Premiär (Sverige): 1979-08-18

 

   
”Take a giant step for mankind”
 

Moonraker var från första början inte den film som skulle ha släppts efter Älskade Spion. Men med tanke på den succé med Star Wars och Närkontakt Av Den Tredje Graden så beslutade sig producenterna att låta James Bond släppas lös i rymden. Ett genidrag visade det sig efteråt då Moonraker hamnar bland de tre mest framgångsrika filmerna i serien. Moonraker är den Bondfilm där Bond åker till mest platser i en och samma film. Här åker han till Kalifornien i USA, Venedig i Italien, Rio de Janerio i Brasilien och ut i rymden.

En rymdfärja som kallas just för Moonraker som är byggd av Drax Industries är på väg till United Kingdom. Rymdfärjan stjäls under flygningen och Bond skickas iväg för att undersöka vad som hänt. Han åker iväg till Kalifornien och vänder sig direkt till miljardären Hugo Drax. Drax som har en vision att starta ett liv i rymden. Drax planerar att döda alla människor med ett gift som han skickar från rymden. Drax vill bygga upp en ny supermänniska. Hans egen lilla Noas ark är alla på väg till den rymdstation där den nya människan ska frodas. Bond listar givetvis ut vad Drax har på gång. Frågan är bara hur Bond ska ta sig till den rymdstation som ligger i rymden? Ingen har en aning om var den ligger.

Moonraker har egentligen inte så mycket med James Bond att göra. Förutom då att Roger Moore är Bond och att upplägget är samma som i andra Bondfilmer. Moonraker är nästan en science fiction-film och gjordes väl med tanke på att intresset för rymden var mycket stort i filmvärlden i slutet av 70-talet.

En av de höjdpunkter i Moonraker är när Drax och Bond skjuter fåglar. "You missed Mr Bond", säger Drax. "Did I?", säger Bond.

De toner som Bond använder när han ska ta sig in i laboratoriet i Venedig är tonerna som Steven Spielberg använder i Närkontakt Av Den Tredje Graden.

Det som Moonraker fortfarande är mest känd för är det fantastiska upplägget när Bond blir utkastad från ett flygplan utan fallskärm. Det tog stuntmännen över 80 hopp att få till den scenen. Inte nog med att de uppfann en speciell fallskärm som kunde bäras under vanliga kläder, de använde sig av ett speciellt kameraobjektiv som de kunde bära på en hjälm på huvudet. Hade de använt ett vanlig kamera så hade de brutit nacken när de skulle dra i fallskärmen. Nu hade de alltså uppfunnit en speciell kamera med ett mindre objektiv. Risken för att bryta nacken när de drog i fallskärmen fanns kvar, risken var bara betydligt mindre. Allt detta för att spela in öppningsscenen i en Bondfilm. Det var på den tiden dom gjorde film på riktigt.

Bondbruden i Moonraker med det bästa namnet: Holly Goodhead. I samma klass som Pussy Galore.

Moonraker var den första Bondfilmen där product placements blev rätt tydligt. Det var efter Moonraker som övriga filmvärlden insåg potentialen med reklam på film.

Moonraker är Larger than life. Alla scenbyggen av Ken Adams är helt fantastiska, värt att se Moonraker endast därför. Moonraker är värt att se också på grund av den nervpirrande scenen i slutet när Bond ska skjuta ner de tre globerna som är på väg ner till jorden. Endast Roger Moore kan göra den scenen så spännande som den trots allt är.