Recenserad: 2007-01-07 Håkan Dahlström. Betyg: 5/10.

Originaltitel (engelsk): You Only Live Twice

År: 1967

Regi: Lewis Gilbert

Premiär (världen): 1967-06-12

Premiär (Sverige): 1967-09-15

Idéen med att fånga upp olika typer av farkoster (en farkost som sväljer en annan) böjade alltså i You only live twice. Det skulle även förekomma The spy who loved me. I denna pre-credit så får man som bekant se Bond bli dödad när han ligger i sängen. Det tyckte filmskaparna skulle fånga upp lite extra intresse när filmen skulle lanseras. Det gjorde det också mycket riktigt men delar av den framgången berodde nog mycket på att Bond äntligen efter mängder med tjat hade kommit till Japan. Därför att den uppståndelse som Sean Connery fick när han kom till Japan var helt makalöst. Detta var nog en del av förklaringen varför han hade tröttnat på att spela Bond efter den här filmen. Inte bara det, har ser trött ut också i en del scener. Det blir liksom tyärr rutin för Connery i You only live twice, inte mycket mer.

Bond är på jakt efter att hitta vem som stjäl rymdfarkoster. Det är ju så klart S.P.E.C.T.R.E. som gör det med Blofeld i spetsen. Han vill att USA och Ryssland ska starta krig mot varandra. Men som tur är så tror England och MI6 att något skumt trots allt ligger bakom detta och James Bond åker alltså iväg till Japan.

Det mest fascinerande med You only live twice är Ken Adam och hans otroliga krater som han bygger, eller vulkan som det föreställer i filmen. Storleken på "vulkanen" var så stor att dom var tvungna att bygga en helt ny och helt separat byggnad. Budgeten för hela filmen var 9,5 miljoner dollar. Budgeten för endast "vulkanen" var 1 miljon dollar. Det är mycket pengar för bara ett stort scenbygge det, framförallt då 1967. Tänk bara om dom hade haft CGI (Computer Generated Images) som finns idag. Man gjorde film på riktigt på den tiden, det gör man inte idag. Idag försöker man att "lura" publiken med datorns hjälp.

Det som You only live twice också blev känd för är ju att det är här äntligen som man för första gången får se ett ansikte på Ernst Stavro Blofeld. Denna gång är det Donald Pleasence som gestaltar honom. Här  återfinns också den helikopter som nog fick mest uppmärksamhet i hela filmen, nämligen Little Nellie. Eller leksakhelikopter som de säger i filmen. You only live twice är också första gången som James Bond-filmerna börjar skilja sig allt mer från böckerna. Dom överensstämmer alltså inte så mycket med böckerna längre utan tar ut svängarna ännu mer för att uppdateras ytterligare.

Det som jag tänker på när jag hör om filmen You only live twice är bland annat det mästerligt koreograferade slagsmål inne på  Mr Osatos kontor med Bond och någon bredaxlad herre. Det kontoret har nog även en av de tuffaste barerna som visats på film. Gömt inne i väggen, återigen, tack för det Ken Adam.