Recenserad: 2007-03-19 Magnus Larsson. Betyg: 5/10.

Originaltitel (engelsk): Hannibal Rising

År: 2007

Regi: Peter Webber

Premiär (världen): 2007-02-07

Premiär (Sverige): 2007-02-16

Då var det alltså dags för oss att, efter ganska lång tid, få veta hur det egentligen började. Varför blev Hannibal den han blev? Med tanke på vad som utspelats i de tidigare filmerna i serien är det väl en både befogad och intressant fråga; hur blir man kannibal?

Thomas Harris har skrivit den enormt framgångsrika bokserien om Hannibal som faktiskt resulterat i en film mer än vad det egentligen finns böcker om honom då boken 'Red Dragon' finns filmad två gånger. Först var det Michael Mann som leverarade snygga och stämningstäta 'Manhunter' i mitten av 80-talet och i början av 00-talet dök 'Red Dragon' upp i regi av Brett Ratner. Mellan dessa kom först den mest kända, 'När Lammen Tystnar' och sedan 'Hannibal'. Nu till 'Hannibal Rising' har Harris även tagit över rollen som manusförfattare. Samtliga böcker är lika välskrivna som berättelserna är bra, och det vilar någon slags oemotståndlig stämning av elegans som snyggt tangerar det ofattbara våld som skildras. I böckerna fungerar detta riktigt bra. Att fånga denna stämning på film är däremot minsann ingen lätt uppgift, att göra scenerna lika otäcka som i böckerna kräver en förmåga att kunna sätta stopp innan allt förvandlas till någon slags larvig b-skräck. Men bara straxt innan.

Idén med Harris senaste bok i ämnet, och sedemera filmen är naturligtvis att visa oss de vidriga uppväxtförhållanden vilka gjorde doktor Lecter till den han blev. Kannibal och massmördare, hyperintelligent och elegant, summa: Motsägelsefull. Och visst har Harris lyckats med berättelsen, utan tvekan. Vi får veta att Hannibal växte upp i ett slottsliknande jättehus på landsbygden i Litauen under lugna förhållanden, något som snabbt ändras när andra världskriget bryter ut och strider börjar härja i trakten av deras hem. De hamnar mitt i skottlinjen mellan tyskar och ryssar och sedemera blir Hannibals föräldrar dödade. Kvar blir Hannibal och hans syster som tar skydd i en närbelägen stuga till vilken en sargad trupp ryssar också vänder sig. Utan att kunna ta sig någonstans på grund av striderna och utan någon mat och dessutom mitt i iskall vinter blir situationen desperat. Vad gör man när det inte finns någon mat? Svaret på frågan jag ställde i första stycket besvaras.

Hannibal överlever och hamnar efter diverse äventyr hos en släkting i Frankrike där han växer upp, tränas och blir allt mer stark. Inom sig har han också en vilja av järn som växer dag för dag, en vilja att hämnas på vad soldaterna hemma i Litauen gjorde med hans syster. En efter en råkar de ut för Lecters utstuderade hämndplaner. Men det är också här filmen börjar vackla ordentligt; skillnaden mellan den gode och alla de onda blir larvigt lik amerikansk standard b-action. Jag börjar undra om Peter Stormare varit arketypen när man tagit fram bovarna, som med sin öststatsaktiga brytning liksom alla andra i filmen pratar engelska. Synnerligen dåligt då jag under de inledande striderna mellan tyskar och ryssar knappt hinner uppfatta vem som kommer från vilket land egentligen. Naturligtvis skjuter produktionskostnaderna i höjden om alla inblandade ska tala korrekt språk, men en nödlösning där man använder brytning går defenitivt inte hem.

Gaspard Ulliel som spelar den unge inte ännu doktorsbetitlade Hannibal Lecter får ok i betyg, han har ju faktiskt en riktigt svårspelade roll här. Ulliel är desto bättre i 'En Långvarig Förlovning' där han spelar mot Audrey Tautou. En lite udda rollsättning i 'Hannibal Rising' är också Rhys Ifans som en av de avskyvärda soldaterna som för evigt ändrar Lecters liv.

Filmen kommer med all sannolikhet att bli ihågkommen som den svagaste länken i filmerna om Hannibal.