Recenserad: 2007-02-08 Håkan Dahlström. Betyg: 10/10.

Originaltitel (engelsk): An Inconvenient Truth

År: 2006

Regi: Davis Guggenheim

Premiär (världen): 2006-05-24

Premiär (Sverige): 2006-09-08

Inte nog med att En Obekväm Sanning är underhållande. Det finns idag ingen viktigare fråga som rör vår fortsatte existens på denna planet. Därför att om vi fortsätter med detta slöseri av naturliga tillgångar så kommer jorden inte att finnas kvar om 50 år. Det absolut största problemet mänskligheten någonsin stått inför. Den stora frågan är givetvis om vi är tillräckligt smarta att ändra vårt sätt att leva? Vi hör dagligen de som hävdar att forskarna överdriver situationen med global uppvärmning. Det är oftast de som har något att sälja till oss. Typ oljebolagsdirektörer, de som tillverkar cigaretter, de riktigt stora biltillverkarna, korkade journalister mfl. Det är väl bara på 2000-talet någon egentligen har ifrågasatt forskningen kring detta. Det är klart man har rätt att ifrågasätta allting, man måste däremot försöka inse att även den enskilde faktiskt kan göra skillnad. Duscha fem minuter istället för tio, köp energisparande glödlampor, gå eller cykla korta sträckor istället för att åka bil m.m. Alltså ändra sina egna oftast onödiga rutiner. Detta är ju budskapet med filmen: att vi alla kan vända den negativa trenden. Problemet är dock att USA förstör världen mest av alla med en tredjedel av utsläppen och dom måste börja ta tag i det om det ska bli någon skillnad. Vi alla vet ju hur intresserade dom är av det. Självklart inte alls, det enda USA är intresserade av just nu är att fortsätta ockupera Irak så länge som möjligt för att kunna få tillräckligt med olja. USA vill ju också förstås fortsätta att skrämma sina egna invånare att fler terroristattacker är på väg. Med andra ord försöka lura i folk att det verkliga hotet är ändå inte på riktigt. Det om den globala uppvärmningen.

En Obekväm Sanning är det absolut säkraste kortet sedan Jamie Foxx spelade Ray i samma film att få en Oscar i kategorien Bästa Dokumentär natten till den 26:e februari. Är det någon som vågar att sätta emot?

Jag vill passa på och lägga några kommentarer om de som valt kritisera En Obekväm Sanning därför att filmen kretsar för mycket kring Al Gore. Filmen är ju självklart på initiativ av honom själv där han kände att han behövde berätta anledningen till varför han brinner för just detta ämne. Är detta inte tillräckligt klart? DET FINNS IDAG INGEN VIKTIGARE FRÅGA!

Det behövs någon (framförallt i USA) som verkligen vågar säga ifrån och berätta sanningen om vår situation. I En Obekväm Sanning så tar Al Gore upp ett meddelande från 1936 av Winston Churchill om vad som var på gång att ske i Europa. Han sa mer eller mindre att något hemskt var på väg att hända. Vi alla vet ju vad som hände där. Hitler hette han visst. Det går ju självfallet inte och jämföra andra världskriget mot global uppvärmning därför att då förstod ingen riktigt hur stort och hemskt det skulle bli. NU VET JU ALLA OM VÅR SITUATION. NU MÅSTE DET SKE FÖRÄNDRINGAR.

En del forskare säger att om endast tio år kommer det ske stora förändringar. Det sker ju redan idag. Alla översvämningar överallt. Det sker ju till och med i Sverige hela tiden. VAD ÄR DET EGENTLIGEN FOLK BEHÖVER FÖR ATT VAKNA?

Tänk er själva att allt detta sker faktiskt idag. Översvämningar har blivit en del av den normala vardagen. Det är ju precis det som det INTE är.

Det finns säkert dom som tycker jag är cynisk. Jag välkomnar alla att höra av sig om någon törs debattera i ämnet med mig.

Jag känner däremot ibland att jag bryr mig alldeles för mycket om sådana här grejor. Kan man verkligen bry sig för mycket? Jag blir ännu mer förbannad när jag ser på Michael Moore och hans dokumentärer. Mer om det i dom recensionerna.

DET FINNS IDAG INGEN VIKTIGARE FRÅGA VI HAR ATT BRÅKA OM, TÄNK PÅ DET.