Recenserad: 2007-09-12 Håkan Dahlström. Betyg: 7/10.

Originaltitel (engelsk): Bourne Identity

År: 2002

Regi: Doug Liman

Premiär (världen): 2002-06-06

Premiär (Sverige): 2002-10-18

Det var bara en tidsfråga innan böckerna om Jason Bourne skulle göras om till långfilm. Upplägget med Bourne att han vaknar upp på strand med två kulhål i ryggen är rätt spännande. I denna version så hittar några fiskare honom och väljer att hjälpa honom. Jag föredrar dock tv-filmen från 1988 med Richard Chamberlain som Jason Bourne bättre. Den är framförallt mer trovärdig och spännande. Jag tycker Matt Damon funkar som Bourne men jag hade föredragit någon annan. Vem vet jag inte!!! Damon växer bättre in i rollen i den andra filmen. Bourne Identitys behållning är självklart Chris Cooper som spelar sådana här roller i sömnen. Franka Potente är också rätt bra i rollen som den förvirrade Marie. Det är Marie som är den "vanlige" personen i sammanhanget bland alla agenter hit och dit. Hon är alltså den person som man ska identifiera med. Hon fyller en funktion i filmen och man ska tycka hon är sympatisk. Det känns väldigt framtvingat. Det är också därför Bourne Identity "enbart" får 7 av 10.

Det absolut sämsta med Bourne Identity är slagsmålsscenerna. Här ser man att varken Damon eller dom han slåss mot kan slåss. Här vevas tempot upp och jag ser klart och tydligt att det går alldeles för fort. Det är även filmat på så sätt att man ska tro att det går fort. Det blir istället bara pannkaka över alla slagsmålsscener. Jag får vibbar från Helan och Halvan. Det märks att Doug Liman borde låtit någon filma just de scenerna.

Det absolut bästa med Bourne Identity är min nya favorit i rollen som en annan agent som är på jakt efter Bourne, Clive Owen. Clive Owen kan bli hur bra som helst - han har redan visat att han kan spela vad som helst. Bourne Identity hade varit ännu bättre om Clive Owen hade spelat Jason Bourne.