|
Mayaindianernas rike varade och blomstrade under fler hundra år både före och efter
Jesus födelse, men plötsligt hände något som gjorde att deras tid snart var
förbi. Även om filmen utspelar sig under en mycket kort tidsperiod så är det
är ett fascinerande ämne som Mel Gibson tar upp i sin nya och storslagna
film, jag håller dock inte med i filmens tagline: "No one can outrun their
destiny" - i det skede Gibson menar att de gick under hade de, tycker jag,
fortfarande chansen att ställa sin värld till rätta. Men: Mayaindianerna
huserade runtom i centralamerika så när spanjorerna klev iland där för
första gången kan man tänka sig att början på slutet ändå skulle komma.
Man kan inte låta bli att imponeras av Gibsons gedigna hantverk när han ger
sig på att regissera film; han sätter på något sätt nya standarder, liksom i
hans förra film 'The Passion Of The Christ' talar alla det språk som ska
talas i filmen med tanke på var i världen den utspelas, i det här fallet en
dialekt att mayafolkets språk. Alla skådisar är också naturtroget
handplockade att passa in utseendemässigt och samtliga fick gå kurser för
att lära sig sina repliker och som om inte det vore nog hade Gibson med
språkexperter under hela inspelningen för att alla ord skulle uttalas
korrekt. Ett närmast ofattbart stort arbete. Tänk er nu detta: Att efter att
ha sett den här filmen se en 2;avärldskrigetrulle där tyskar pratar engelska
med brytning och japsarna klockren engelska. Skulle väl inte funka så bra...
Jag hade förväntat mig att få följa en större del av Mayaindianernas
historia under filmen, men tvärtom så är den uppbyggd kring några isolerade
händelser - men man får i alla fall en inblick i hur allt större strider
inom folket bit för bit bröt ner dem och hur man försökte blidka gudarna som
gett dem sjukdomar och missväxt m.m. genom att offra människor. Fascinerande
att se hur ett så skickligt folk, med stor kunskap om byggnation, astronomi,
jordbruk, vapen m.m. så lätt faller för prästernas ord - att människooffer
till gudarna var det enda sättet att rädda dem - även om det var det som var
början till slutet för dem.
Filmens huvudperson, Jaguar Paw, är jägare och fader och på väg att bli
ledare för sin by när plötsligt en annan stam av Mayaindianer går till
attack och tar alla vuxna tillfånga. De ska bli offer till gudarna och tas
med på en lång och farlig strapats genom djungel, över berg och till slut
till den stora stad där själva offerriten utförs. Kvar i byn lämnas, utan
någon som helst medkänsla, små barn. Paws gravida fru och deras son befinner
sig straxt utanför byn i ett djupt hål i marken där de tagit skydd. De kan
inte ta sig upp och födseln närmar sig, dessutom är Paw den ende som vet att
de blev kvar där.
Det är både otäcka och spännande scener som utspelas, och som med Gibsons
tidigare filmer backar han inte för att visa mycket starka scener, både
fysiskt och psykiskt. På några ställen blir det riktigt tungt med allt blod.
Filmen har en visuell storslagenhet som eskalerar med de många och långa
scener där man jagar och blir jagad av både människor och djur genom
djungeln, och fort går det; så fort att jag inte kunde låta bli att dra
referenser till den sjätte Sjärnornas Krig-filmen och scenen med
rymdmotorcyklarna. Här liksom i den filmen går det så fort att djungeln
tycks dras ut och alla löven bli som streck. Mycket effektfullt.
Det har och kommer väl under lång tid att diskuteras hur mycket Gibson
'hittat på' och hur mycket som är fakta om Mayaindianerna - hursomhelst:
Slutscenen är fantastisk, oavsett om det är rimligt att det hände då. Mel
Gibson visar här åter sin storhet som regissör, ska bli spännande att se vad
som kommer härnäst från denna oberäknelige filmskapare.
|