Agent 007 Med Rätt Att Döda

Recenserad: 2006-12-10 Håkan Dahlström. Betyg: 7/10.

 

Originaltitel (engelsk): Dr No

År: 1962

Regi: Terence Young

Premiär (världen): 1962-10-05

Premiär (Sverige): 1963-04-29

   
”My name is Bond, James Bond”
 

Då får jag äntligen chansen och skriva om de filmer som betytt mest för mig under min uppväxt: Alla James Bond-filmerna. Det är det väl lämpligast och börja med Dr No eller Agent 007 med rätt att döda som är den svenska titeln.Det hela började med att Albert R "Cubby" Broccoli läste böckerna som Ian Fleming skrivit och insåg direkt att detta skulle nog göra sig bra som långfilm. Rättigheterna till att göra film på böckerna hade Harry Saltzman som sökte en partner i just detta ämne och resten är historia, som det heter. Den första filmen som skulle spelas in var egentligen Thunderball, så blev det dock inte på grund av att Kevin McClory hävdade att han hade skrivit manuset till Thunderball han också, och inte bara Fleming (läs mer om det i recensionen om Thunderball). Det blev därför Dr No som valdes att spelas in istället. Thunderball kom tre år senare. Men nu dök nästa stora problem upp, vem skulle spela James Bond?

Broccoli, Saltzman och Fleming ville från första början att Roger Moore skulle spela Bond. Moore var dock upptagen med en TV-serie, Helgonet. Så problemet kvartstod tills den dag när Cubbys fru Dana såg en film med Sean Connery i, och hon gillade vad hon såg. Connery testfilmades och producenterna gillade Connerys sätt att röra sig (han rörde sig som en katt, tyckte de) och att han var otroligt maskulin. De gillade framförallt ett slagsmål som Connery var inblandad i och vann. Alltså ett perfekt val som Bond. Connery hade även några år innan ställt upp i Mr Universum och vunnit.

I Dr No blir Bond skickad till Jamaica för att utreda ett försvinnande av en kollega. Spåren leder till en ö där den fruktade Dr No håller till. Det sägs till och med att det lever en drake på ön. Bond blir självklart väldigt angelägen för att tar reda på vad som hänt och ger sig iväg till ön. Det är i Dr No som Bond kläcker en av de mest kända replikerna: "World domination, same old dream".

Med tanke på att Dr No kom 1962 så är det ganska mycket som har gått ur tiden. Men får ni chansen att se filmen så ta den, därför att i Dr No finns så mycket som andra har tagit ifrån. Det som fortfarande är fantastiskt i mina ögon är Ken Adams alla scenbyggen. Adam hade ingen aning om hur en anläggning som håller på med radioaktivitet såg ut, han bara ritade dom, som han säger i en intervju på extramaterialet. När Stanley Kubrick såg hur välgjord Dr No var så ringde han Ken Adam och ville att han skulle göra Dr Strangelove. Det gjorde han också, kan jag lova.

Dr No startade en genre som skulle bli den största, nämligen actiongenren. Folk ville uppenbarligen se det som dom inte sett förut på långfilm och traditionen fortsatte. Dr No är inte den största Bondfilmen som gjorts men det är den första och den satte tonen för de som skulle komma. Det som är lite roligt och veta också är det att producenterna ville alltså göra flera filmer. Dom hade tänkt göra film på alla Ian Flemings böcker. De hade räknat med att göra en film om året. De hade nog kanske inte räknat med att 20 filmer och 44 år senare skulle Bondfebern fortfarande locka folk till biograferna.